Erfarenhetsseminarium jordbruksmaskiner

Den 12 mars 2013 hade ett tjugotal deltagare samlats för att lyssna på, och diskutera med, Jonas Engström, Niklas Adolfsson och Per-Anders Algerbo från JTI

JTI – institutet för jordbruks- och miljöteknik, arbetar med avfall och avlopp, energi, husdjur och stallgödsel, maskiner och arbetsmiljö samt växtodling. JTI är en del av SP-koncernen. Den som vill läsa mer om JTI kan hitta dem på www.jti.se där man även kan hämta nästan alla publika rapporter.

Dagen hade fem teman: hyttmiljö, precisionsodling, däck, sparsam körning och framtiden inom jordbruket.

ARBETSMILJÖ – HYTTMILJÖ

Helkroppsvibrationer
JTI har bland annat jobbat med studier kring helkroppsvibrationer där man tittat på den dagliga vibrationsexponeringen i x-, y- och z-led. Problemet idag är att ingen myndighet följer upp direktivet och att teori/regelverk och praktik inte går riktigt hand i hand.  Det är upp till arbetsgivaren att se till att regelverket kring daglig vibrationsexponering följs. Det är sällan man kan jobba åttatimmarsdagar om man ska uppfylla direktiven.

Enkla åtgärder för minskad vibration utan att bygga om fordonet är:

• Sänkt hastighet
• Framaxelfjädring
• Plandämpning i stol
• Ändrad stolsfjädring

Skogforsk har publicerat rapporten ”Aktiv dämpning minskar helkroppsvibrationerna
i skotare” där Rottne Industri varit med.

Man konstaterar att det borde finnas en standard för hur mycket hals/nacke/överkropp kompenserar rörelser i fordonen som komplement till nere vid sätet där man mäter idag. Det är svårt att förhålla sig till överkroppsproblematiken utan standarder.

Arbetsställningar – Idag kommer belastningsskador från arbete i traktorn genom vridna/sneda sittställningar (nacke och bål) och vibrationer.

Sikt-/backkamera – Man kan använda en backkamera för att få bättre arbetsställning och slippa vridningar/snedställningar, få bättre sikt och därmed mindre olycksfallsrisk. Man kan också ha stor nytta också av att sätta kameran fram då det är svårt att se precis vad som händer framför fordonet vid marken

STYRNING – PRECISIONSODLING

Genom skördekartering kan man på de allt större fälten, t ex hålla reda på avkastning på olika delar. Det är dock komplext att hålla koll på alla olika system och få dem att interagera. Man kan t ex utnyttja en anpassad giva med N-sensor som tittar på grönheten och biomassans tjocklek för att sprida rätt mängd gödsel.

GPS-system – Val av system är beroende på behov av noggrannhet vid olika arbeten och kostnaden för olika system. GPS används inom lantbruket främst som styrhjälp för att det är bekvämt, ur ergonomisynpunkt, för att är positivt för miljön, ev lönsamt och dessutom roligt.

Markpackning (däck/band) – Fordonen har gått från 1,5 till 60 ton på 40 år. Det ger risk för körskador/markpackning vilket i sin tur kan ge syrebrist, skorpbildning, försämrad kapillärtransport och göra jorden tungbearbetad.

Man vill ha så lågt ringtryck i däcken som möjligt för att spara jorden men det är inte alltid det bästa för fordonets antislirförmåga och bränsleförbruk¬ning. Band är dyrare än däck men kan göra så att stora tröskare överhuvudtaget kan ta sig ut i fält. Ett varierat däcktryck, beroende på typ av körning, gör mycket på bränsleförbrukningen.

SPARSAM KÖRNING

Jordbruket har idag många olika arbetsmoment och maskiner/redskap som används förhållandevis få timmar per år. Mer teknik/elektronik i fordon, maskiner och utrustning kräver mycket kunskap för att utnyttjas effektivt.

Olika tips för sparsam körning är att ta reda på fordonets energieffektivaste varvtal och att sedan köra på det. Ställ dessutom in maskiner och redskap optimalt. Håll utrustningen i trim, ren, vass etc. Planera körningen innan t ex för att utnyttja rörelseenergi. JTI ger kurser för lantbrukare i sparsam körning.

Man har gjort ett demoprojekt i sparsam körning i samverkan mellan jordbruk, skog och entreprenad. Slutsatsen är att motivation är mycket viktigt, kontinuerlig information om körstil behövs och att uppföljning tar tid och kraft.

FRAMTIDEN INOM JORDBRUKET

Fordonskommunikation – Kommunikation fordon till fordon kan ge mindre stress för traktorföraren t ex där tröskan styr traktorn och tömmer vid behov, men vad händer vid signaltapp?

Förarlösa maskiner – spar arbetskraft, finns i små, lätta maskiner men måste övervakas manuellt på plats enligt dagens krav. Problem kan vara arbetets kvalitet, signaltapp och säkerhet. Dyrt i förhållande till de små fält som finns i Sverige. Kan vara mer intressant i länder med större fält.